Autoimmuna sjukdomar är en grupp av komplexa åkommor där kroppens eget immunförsvar felaktigt angriper och skadar sina egna friska celler och vävnader. Detta skiljer sig från normala immunreaktioner, där immunförsvaret skyddar kroppen från främmande ämnen och infektioner.
Vid autoimmuna sjukdomar tillverkar kroppen ofta speciella antikroppar som inte finns hos friska personer. Dessa antikroppar kan mätas i blodprover och ger värdefull information för diagnos och uppföljning. Symtomen hos patienten kommer från det eller de organ som skadas av den autoimmuna processen.
En intressant aspekt är att symtomen vid vissa autoimmuna sjukdomar, som celiaki, kan stanna av om man undviker den utlösande faktorn – i det fallet gluten. Detta väcker frågan: Varför fungerar det inte på samma sätt för andra autoimmuna tillstånd? En tänkvärd teori är att kroppen i dessa fall inte primärt angriper sig själv, utan snarare reagerar på något främmande, som sedan leder till en sekundär attack mot kroppens egna strukturer.
Forskare har föreslagit att förutsättningen för att vissa livsmedel orsakar autoimmuna sjukdomar kan vara att kroppen uppfattar dessa som främmande och reagerar på dem, vilket sedan utlöser den självdestruktiva processen. Så länge det främmande ämnet finns kvar, fortsätter immunförsvaret att attackera, men om man tar bort den utlösande faktorn kan reaktionen i vissa fall avstanna.
Ny forskning tyder på att orsaken inte nödvändigtvis är att kroppen angriper sig själv, utan snarare reagerar på något främmande, vilket sedan leder till den autoimmuna processen. Att förstå de bakomliggande mekanismerna är avgörande för att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder.
Vad är det då som stimulerar inflammationer? Gener kopplade till inflammation kan aktiveras och inaktiveras, och vår kost spelar en viktig roll. Andra faktorer som bidrar till inflammation är socker, insulin, höga halter av omega-6-fettsyror, brist på omega-3, matproteinintolerens, låga D-vitaminnivåer samt låga nivåer av zink och magnesium.