Många av våra vardagliga livsmedel, som chips, glass, godis, pommes frites och korv, kategoriseras ofta som ultraprocessad mat. Denna typ av mat anses generellt inte vara särskilt hälsosam, då den ofta innehåller stora mängder fett, socker och salt. Dock kan även vad som betraktas som nyttig mat, såsom fullkornsbröd, grönsaksburgare och fylld pasta, ibland också benämnas som ultraprocessad. Därför är det svårt att generalisera och säga att all ultraprocessad mat är dålig för hälsan.
I själva verket är i princip all mat vi äter på något sätt bearbetad. Maten bearbetas för att öka hållbarheten, förbättra säkerheten, göra den mer aptitlig och lättare att äta.
Men vad innebär egentligen ”processad mat”? Processad mat är sådan mat som har genomgått någon form av bearbetning. Detta innebär att den ursprungliga produkten har förändrats tydligt. Exempel på sådana bearbetningsmetoder kan vara värmebehandling, rökning, saltning, mognadslagring, torkning och marinering.
Vid bearbetning kan även olika ingredienser tillsättas för att ge maten särskilda egenskaper, exempelvis olika tillsatser. Om maten däremot inte har genomgått någon förändring efter behandling, såsom rengöring, skalning, malning, kylning eller frysning, anses den istället vara obearbetad.
Låt oss prata om ultraprocessad mat.
Idag finns det olika system för att klassificera livsmedel baserat på deras bearbetningsgrad. Ett av de vanligaste systemen, som används mycket inom forskning om mat och hälsa, är Nova-systemet.
Enligt Nova-systemet räknas ultraprocessad mat som livsmedel som har genomgått en mycket omfattande bearbetning, på ett sätt som anses vara negativt. Det finns en definition av vad som klassas som ultraprocessad, men den kan vara svår att använda konsekvent, både för experter och konsumenter. Termen ”ultraprocessad” är också inte lika tydligt definierad i lagstiftningen som ”bearbetad mat”.
Den brasilianska forskningen bakom Nova-systemet speglar en pågående global förändring i våra matvanor. Forskarna observerade hur befolkningen i Brasilien konsumerade allt fler energitäta och näringsfattiga livsmedel, rika på socker, fett och salt. Dessa produkter är ofta industriellt framställda, lättillgängliga och marknadsförs flitigt – inte minst till barn. Samtidigt trängdes den traditionella matlagningen och hemlagade måltider undan.
Nova-systemet var ett försök att fånga in denna utveckling och identifiera de ohälsosamma livsmedel som forskarna kopplade till förändringarna. Begreppet ”ultraprocessad mat” har sedan fått stor spridning internationellt, då liknande trender kunnat noteras i många delar av världen.
Samtidigt har klassificeringssystemet sina begränsningar. Det är svårt att dra tydliga gränser mellan olika livsmedel, och det finns undantag. Dessutom kan det komma att utvecklas nya system i framtiden. Men Nova-systemet är ändå en viktig ansats att belysa de förändringar i matvanor som forskarna sett – en utveckling som förknippas med en rad hälsomässiga utmaningar.
Nova-systemet: En klassificering av ultraprocessad mat 4 grupper
Grupp 1: Obearbetade livsmedel
Detta är de mest naturliga och näringsrika livsmedlen. De är antingen färska eller har endast behandlats för att förlänga hållbarheten, som genom frysning, torkning, fermentering eller pastörisering. Exempel är grönsaker, frukt, fisk, kött, ägg, mjölk, kaffe, yoghurt, ris och havregryn.
Grupp 2: Bearbetade ingredienser
Dessa används som råvaror i matlagning, som vegetabiliska oljor, smör, honung, socker, majsmjöl och potatismjöl.
Grupp 3: Bearbetade livsmedel
Denna grupp kombinerar ingredienser från grupp 1 och 2 för att skapa produkter som konserverade grönsaker, salta nötter, rökt kött, hembakat bröd och ost.
Grupp 4: Ultrabearbetad mat
Denna grupp innehåller ofta en blandning av ingredienser som används främst av livsmedelsindustrin, råvaror som har brutits ned och satts samman på nytt, samt tillsatt socker, fett och salt. De säljs ofta i lockande förpackningar som uppmuntrar till överdriven konsumtion. Exempel är läsk, godis, chips, industriellt bröd, färdiglagad mat och sötade frukostflingor.
Genom att förstå skillnaden mellan dessa grupper kan vi göra mer medvetna val för en hälsosammare och mer hållbar kost.
Så i praktiken betyder ultraprocessad mat att livsmedlet har genomgått en omfattande industriell bearbetning, även om innehållet i sig kan variera. Det är en klassificering som är viktig att känna till, särskilt med tanke på hur vanligt det är med sådan mat i vår dagliga kost.
Dessa produkter har vanligtvis genomgått omfattande industriell bearbetning för att uppnå önskade egenskaper, såsom smak, utseende och hållbarhet. Trots att de kan vara praktiska och lättillgängliga alternativ, rekommenderas de i regel att begränsas i kosten då de ofta innehåller en hög halt av mättade fetter, socker och salt. I stället bör man gynna mer naturligt och minimalt processade livsmedel som ger bättre näringsmässig kvalitet.