Kycklingarna som kläcks i jättelika industriella anläggningar utan att någonsin få se sin mamma, löper större risk att utveckla allvarliga beteendestörningar. I en naturlig miljö lever fåglarna i små flockar på ett tiotal individer, men i fabrikerna tvingas leva i enorm trängsel, vilket orsakar ständig stress och kan leda till aggression. Deras breda synfält gör att de kan se både bakom nacken, ovanför huvudet och framför näbben.
Kritikern menar att kyckling inte nödvändigtvis är ett bättre alternativ än nötkött ur klimatsynpunkt. Djuren får bära konsekvenserna, då beräkningarna bygger på att kycklingarna avlas fram på extrema fodergivor utan hänsyn till följderna. Äggprodukt har stora problem, men även kycklingproduktionen lider av den ohållbara, extrema tillväxten. Situationen är ohållbar.
Det finns en gräns för vad man kan hantera på ett värdigt sätt. Lönsamhet är ett centralt begrepp för industrierna, då branschen drar in mycket från EU-bidrag. Kycklingindustrin är en kraftigt subventionerad verksamhet, och inom de ramar som ges, strävar man efter att maximera vinsten. Men det är vi som sätter upp dessa förutsättningar.
17 kycklingar per kvadratmeter
Branschorganisationen ”Svensk Fågel” har framställt kyckling som en lösning på hälso- och klimatproblem, utan att visa verkligheten i kycklingfabriken. De visar bilder tre veckor gamla kycklingar som väger 700-800 gram, men tre veckor senare väger de två kilo – och det ser inte lika idylliskt ut då.
I Sverige får man ha upp till 17 fullstora kycklingar per kvadratmeter, vilket innebär att dessa tvåkilos kycklingar har svårt att röra sig. Föreställ dig det 17 fullstora kycklingar på en kvadratmeter? De har inte ens möjlighet att stå på denna yta utan att stå på varandra. Det är så fel och detta är enbart för att de stora industrierna ska tjäna så mycket som möjligt och vi är ansvariga för detta genom att vi fortsätter konsumera ägg och kyckling från dessa industrier. Vi är också fria att vägra tillåta detta och göra medvetna val, djurens liv har också ett värde. De är inte saker som kan hanteras precis hur som helst. Är det verkligen så vi vill ha det i vårt samhälle?
För att få till en förändring behöver konsumenterna engagera sig. När det gäller äggproduktionen bör den skalas ner till rimliga nivåer, hönorna behöver ha mer utrymme. Man kan också ifrågasätta om det är rimligt att värphönsen behöver miljontals uttjänta värphöns till avfall varje år. Om du vill fortsätta äta ägg, föreslås att köpa Kravägg eller skaffa egna höns om möjligt. Vad gäller köttproduktionen är det helt enkelt inte acceptabelt att föda upp djuren till två kilos vikt på endast fem veckor, menar Per Jensen.
De kravuppfödda kycklingarna från långsamväxande fåglar är ett bättre alternativ för djurvälfärden. De får leva ett lugnare och mer naturligt liv jämfört med konventionella slaktkycklingar. Dessa långsamväxande raser har lägre belastning på kroppen och upplevs ha en bättre livskvalitet. Genom att välja den här typen av kycklingar kan du bidra till en mer ansvarsfull köttkonsumtion och djurhållning.