Varje år dödas över 100 miljoner djur i Sverige, ett skrämmande och oroväckande faktum. I slakterierna får många av djuren lov att övernatta innan slakten, upp till 44% av alla grisar & kor och över 60 % av fåren . De får inte ens möjlighet att vila ordentligt innan de slaktas.
Miljön på slakterierna kan vara fruktansvärd för de levande djuren. Korna får ofta stå instängda i mycket små utrymmen där de knappt kan röra sig. Grisarna, som vanligtvis kommer från olika gårdar, tvingas ofta slåss och bråka, vilket kan leda till skador och social stress. Ibland händer det till och med att djuren inte får tillräckligt med mat under denna tid.
Men hur hanteras egentligen djuren före de avlivas? Bedövas de på något sätt för att minska lidandet?
Ja, det finns olika metoder som används – gas, elektriska chocker i hjärnan eller kraftiga slag mot huvudet. Vilken metod som tillämpas beror på djurslag och storlek. Oavsett vilken teknik som används kvarstår dock frågan om detta verkligen är en human och värdig process för levande, kännande varelser.
Tyvärr används fortfarande brutal behandling av djur inom slakteriindustrin. Djuren utsätts för slag mot huvudet, elektriska chocker och andra grymma metoder för att tvinga dem att förflytta sig från en plats till en annan.
Slaktmasken
Den så kallade ”slaktmasken” var ett tidigare bedövningsverktyg som användes vid slakt av husdjur. Dessa äldre maskiner var tillverkade av trä och innehöll en rörlig plugg. Masken placerades mot djurets huvud och när man slog på den med en hammare, drevs pluggen i djurets hjärna. Med tiden utvecklades olika varianter av slaktmasken, som slagmasken och skjutmasken, tills slutligen ersattes av bultpistoler.
I svenska slakterier får djuren fortande utstå grym behandling inför slakten. Kycklingar, ankor, höns, gäss och kalkoner under 20 kg hängs upp i benen medan de fortfarande är vid liv, innan de elbedövas. Större djur placeras oftast i en bedövningsbox där huvudet fixeras med t.ex. en grimma.
Krav märkta djur
Även KRAV-märkta djur i Sverige måste genomgå denna slaktprocess, även om det finns vissa särskilda krav och regler. Tyvärr skiljer inte dessa regler nämnvärt från den generella slav praxisen i Sverige.
Tyvär använder djurslakterierna ibland metoder som upplevs som plågsamma för djuren. Exempelvis används bedövningar som kan vara smärtsamma, fåglar hängs upp levande och grisar bedövas med koldioxid under slakten. Det är dock helt förbjudet i Sverige att utföra slakt utan någon form av bedövning. Dock är detta fortfarande svårt att förstå att djuren tillåts behandlas på ett plågsamt sätt innan bedövningen kommer till stånd. De kan behöva sova i slakteriet, de kan bli utan mat och de kan bli slagna eller upphängda i benen innan bedövningen sker. Är det ett humant sätt att behandla djur på?
Lagstiftningen på området sätter en viktig miniminivå för djurskydd, men det pågår också ett ständigt arbete för att ytterligare förbättra förhållandena djuren. Djurens välbefinnande är en viktig fråga som engagerar många.
Få vet hur det går till när djuren slaktas
Få människor är egentligen medvetna om hur djur slaktas i dagens samhälle, och ju mer information som sprids den grymhet som djuren utsätts för, desto bättre. Tyvär går förändringen alldeles för långsamt, och det går inte att se några tydliga förbättringar i nära tid. Om vi fortsätter att stå upp för djurens rättigheter, kan vi på sikt åstadkomma verklig förändring.
Genom att lyfta fram de grymheterna som djuren utsätts för och öka medvetenheten, kan vi förhoppningsvis driva på en nödvändig utveckling inom området. Trots att processen går trögt just nu, är det viktigt att inte ge upp. Tvärtom så behöver, vi intensifiera ansträngningarna tills verklig förbättring sker för de djur som i dag far illa. För att försöka skapa ett regelverk som upprätthåller en human behandling av djuren i alla led.