Parisavtalet, som antogs 2015 under FN:s klimatkonferens, är ett historiskt globalt klimatavtal med sikte på att begränsa den skadliga uppvärmningen av vår planet och minska farliga klimatförändringar. För första gången står alla världens länder enade i kampen för att tackla klimatutmaningen. Avtalet trädde i kraft 2016 och ger hopp om en gemensam framtid.
Parisavtalets huvudmål är tydliga:
- Hålla den globala temperaturökningen under 2 grader Celsius, helst bara 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
- Hjälpa samhället anpassa sig till klimatförändringarnas effekter och minska sårbarheten för de mest utsatta.
- Mobilisera finansiella resurser för att möjliggöra en omställning till koldioxidsnåla och klimattåliga samhällen.
Om vi misslyckas med att uppfylla Parisavtalets mål väntar allvarliga klimatrisker. Bland de största riskerna finns kraftigt höjda globala temperaturer som kan leda till oåterkalleliga skador på ekosystemen, snabbare smältning av isar och kraftigt stigande havsnivåer. Dessutom kommer värmeböljor bli mer extrema och frekventa, med negativa konsekvenser för både hälsa och jordbruk.
Stigande havsnivåer utgör ett allvarligt hot, inte bara mot mänskligt liv utan även mot vår försörjning. De regioner som drabbas hårdast är de tropiska och subtropiska områdena, vilket kan leda till omfattande migration och flyktingkriser.
Vidare kommer ökade temperaturer och förändrade nederbördsmönster att påverka jordbruket negativt, vilket riskerar att skapa global livsmedelsosäkerhet och svält. Många områden står dessutom inför vattenbrist, vilket kan utlösa konflikter och massförflyttningar av befolkning.
Inte nog med det, den biologiska mångfalden hotas allvarligt av den globala uppvärmningen. Vid en temperaturökning på 2 grader riskerar upp till 30 % av världens arter att försvinna helt. Även korallreven, som är avgörande för de marina ekosystemen, löper risk att nästan helt utplånas vid en temperaturhöjning på 1,5-2 grader.
Vad krävs för att uppnå Parisavtalet
För att uppnå målen i Parisavtalet krävs krafttag på både global och individuell nivå. De viktigaste åtgärderna är:
- Minska koldioxidutsläppen. Länderna måste drastiskt sänka sina växthusgasutsläpp. För att hålla temperaturökningen under 1,5 grader behövs en minskning på 45 % till 2030 (jämfört med 2010) och netto-nollutsläpp senast 2050. Fossila bränslen måste snabbt fasas ut och ersättas med förnybar energi som sol, vind och vattenkraft.
- En grön ekonomisk omställning. En omställning till en koldioxidsnål ekonomi är nödvändig. Både företag och regeringar måste investera i hållbara teknologier och innovationer. Transporter, jordbruk och industri behöver genomgå betydande förändringar för att minska sina klimatavtryck.
- Anpassa oss till klimatförändringarna. Att minska utsläppen är lika viktigt som att anpassa våra samhällen till de klimatförändringar som redan sker. Detta inkluderar att bygga klimattåliga städer, skydda kustområden och säkerställa tillgång till vatten och livsmedel.
- Finansiera och stödja utvecklingsländer. Utvecklingsländer, som ofta drabbas hårdast av klimatförändringar trots att de bidragit minst till utsläppen, behöver ekonomiskt och tekniskt stöd för att både minska utsläppen och anpassa sig. Industriländerna har lovat att mobilisera 100 miljarder dollar årligen till klimatåtgärder i utvecklingsländer.
- Som individer kan vi minska vår klimatpåverkan genom att sänka vår energianvändning, äta mer växtbaserat, resa mindre med fossildrivna fordon och stödja klimatsmarta politiska beslut. Men som föräldrar och vårdnadshavare är det extra viktigt att vi förstår allvaret i klimatkrisen – den utgör ett direkt hot mot våra barns framtid.
Parisavtalet ger oss vägledning i hur vi kan skydda våra barn. För det första står deras framtid på spel – klimatförändringarna kommer att slå hårdast mot kommande generationer. Våra beslut och åtgärder idag avgör om de får växa upp i en värld med stabila ekosystem, tillgång till mat och vatten samt trygghet från klimatkatastrofer.
För det andra kan raskare utsläppsminskningar enligt Parisavtalet minska riskerna för våra barn och barnbarn. Håller vi uppvärmningen under 1,5 grader, kan vi undvika eller dämpa många av de mest katastrofala konsekvenserna.
Dessutom har vi som föräldrar en unik möjlighet att utbilda och engagera våra barn. Genom att lära dem om hållbarhet, klimatpåverkan och aktivt samhällsengagemang, kan vi stärka deras förmåga att möta framtidens utmaningar. Slutligen är Parisavtalet ett globalt samarbete, och vi har ett ansvar gentemot de mest sårbara samhällena. Som föräldrar måste vi känna solidaritet och ta samhällsansvar för att skydda alla barns framtid.
Är vi på rätt väg efter Parisavtalet?
Tyvärr har världen ännu inte nått upp till de mål som sattes i Parisavtalet – att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 eller 2 grader. Många länder har inte åtagit sig tillräckligt ambitiösa klimatmål eller genomfört nödvändiga åtgärder. De globala utsläppen fortsätter att öka, och de omfattande insatser som krävs för att nå nollutsläpp saknas fortfarande på många håll.
Parisavtalet var ett avgörande steg i kampen mot klimatförändringarna, men nu krävs omedelbar och kraftfull handling. Som föräldrar och medborgare måste vi stödja och engagera oss i klimatarbetet – genom att kräva ambitiösa åtgärder från våra politiker och att själva göra hållbara val i vardagen. Så kan vi säkerställa en trygg och blomstrande framtid för våra barn.