Mediciner vi tar för att må bättre kan också skada naturen. När läkemedel tillverkas och används läcker de ut i miljön. Få vet vad detta får för konsekvenser för människor, djur och natur.
Varje år konsumeras över 100 000 ton mediciner över hela världen. En stor del av dessa läkemedel hamnar naturen. Mellan 30 och 90 procent av läkemedel som tas oralt utsöndras som aktiva ämnen och når reningsverken, där de sedan sprids vidare ut i miljön.
Förutom läkemedelsrester från människor finns det också rester från djurmediciner. Dessa kommer ut i miljön när djur utsöndrar dem eller när man sprider gödseln på åkrar. Även mediciner från fiskodlingar läcker ut.
Det finns inga krav på utsläpp för läkemedel trots det omfattande tillverkningen
Ytterligare en källa till spridningen är läkemedelsproduktionen. I varken EU eller resten av världen finns det krav på begränsning av utsläpp för läkemedels , till skillnad från utsläpp från många andra industrier. Hur kan det egentligen ens vara möjligt när mängden är så stor som över 100 000 ton per år? Inget land vill ta på sig ansvaret för att röra vid denna fråga, varför kan man fråga sig. Antagligen för att det skulle innebära en enorm kostnadsökning både för staterna och för de stora industrierna.
Oftast är svaren väldigt enkla, det handlar om pengar och att maximera vinster. De som tjänar stora pengar har också ofta mycket makt och inflytande, om ett fåtal observerar och protesterar mot dem så kommer inte det räcka långt. Det behövs mer än så. Det vi i dagens samhälle behöver är att folket ska vakna. Vi behöver börja ställa frågor, vi behöver börja tänka efter själva. För de som vill tjäna pengar kommer inte börja tänka på konsekvenserna för miljön på egen hand. Det är vi som behöver ställa krav, vi är fler men det krävs en aktiv medvetenhet att våga ställa frågor och framförallt krav.
Reningsanläggningar- förbjudet i flera EU-länder men inte i Sverige
Billiga länder som Kina och Indien saknar ofta effektiva reningsanläggningar. Sverige har visserligen sådana anläggningar, men de kan inte rena bort alla läkemedelsrester. Ny teknik finns för att göra det, men den är dyrbar att installera och driva. Samtidigt saknas lagstiftning om gränsvärden och reningskrav, medför att endast fåtal anläggningar har investerat i denna teknik.
Reningsverken producerar även stora mängder slam som innehåller läkemedelsrester. När detta slam används som gödning på åkrar hamnar resterna i den mat vi äter. I flera EU-länder är detta förbjudet, men det är inte förbjudet i Sverige.
Läkemedel kan påverka djurlivet negativt. Hormonpreparat har visat sig påverka könsutveckling och fertilitet hos grodor och fiskar, till exempel genom feminisering av hanfiskar. Ångestdämpande och antidepressiva läkemedel kan förändra beteenden hos vattenlevande organismer, som att de blir mer risktagande.
Vissa anti-inflammatoriska mediciner innehåller den skadliga substansen diklofenak. Indiska bengalgamen, en mest förekommande rovfåglarna i Indien, vittnade om en allvarlig nedgång under 90-talet. Detta berodde på att fågeln intog höga nivåer av läkemedlet diklofenak. Konsekvensen blev att över 90 procent av populationen gick förlorad, vilket utgör ett varningens exempel för risken med kemikalier och deras påverkan på både oss människor och andra djurarter.
När farliga bakterier möter antibiotika kan de utveckla motståndskraft.
Regelverket för läkemedel syftar till att garantera hög kvalitet och säkerhet för användarna. Nu är det dags att bredda detta regelverk för att även inkludera utsläppskontroll vid tillverkning. Idag används mer antibiotika för att förebygga sjukdom och främja snabbare tillväxt hos friska djur än för att behandla sjuka människor. Antibiotikaresistens är ett globalt problem som WHO identifierar som ett av de största hoten mot människors hälsa och livsmedelsproduktion.
I det svenska vattnet finns det höga halter av miljöskadliga läkemedel, men vi vet för lite om de långsiktiga effekterna. För att minska utsläpp från läkemedelsindustrin behövs lagkrav, som kräver avancerad rening vid samtliga reningsverk, samt krav för begränsningar av utsläpp vid läkemedelstillverkning. Att införa stränga produktionskrav är nödvändigt för att hantera denna globala utmaning.