Politiska beslut som att sänka reduktionsplikten är tydliga exempel på hur klimatmål får stå tillbaka för kortsiktiga ekonomiska eller politiska vinster.
Det är djupt oroande att vi, ett land med stor tillgång till kunskap, teknik och resurser, medvetet väljer att inte uppnå målen i Parisavtalet, särskilt när det gäller vår framtids skull. Parisavtalet är mer än bara ett internationellt avtal – det är ett löfte till kommande generationer att vi kommer att göra allt för att bevara vår planet och skapa en hållbar framtid.
När vi ser politiska beslut som att sänka ambitionerna kring utsläppsminskningar eller stoppa viktiga klimatåtgärder, kan vi undra hur regeringen kan göra så och varför samhället accepterar det. Hur kan vi aktivt välja att åsidosätta Parisavtalet?
Det är förvånande att Sverige, som historiskt varit en ledande global aktör inom klimatpolitik, nu tar ett steg tillbaka i arbetet mot Parisavtalets mål. Genom att sänka ambitionerna och nedprioritera långsiktiga klimatåtgärder, väljer vi aktivt att inte leva upp till vårt åtagande om att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.
Transportbranschen är en av de största utsläppskällorna för koldioxid. Industrins- och ekonomiska intressen kan också spela in. Vissa aktörer har starka ekonomiska incitament att behålla fossila bränslen, trots de långsiktiga miljökonsekvenserna.
Politiska partier såg en möjlighet att vinna
Väljartryck och politisk populism har också en inverkan. Höga bränslepriser har skapat stark reaktion bland vissa väljare, särskilt på landsbygden. Politiska partier och ledare såg då en möjlighet att vinna röster genom att minska klimatåtgärderna. De kortsiktiga vinsterna – att sänka bränslepriserna och få väljares stöd – prioriterades framför behovet av en hållbar framtid.
Regeringen har en skyldighet att skydda både nuvarande och framtida generationers intressen. Att medvetet motarbeta uppfyllandet av Parisavtalet strider mot denna plikt och väcker frågor om regeringens prioriteringar.
Kortsiktiga politiska vinster kan ibland uppfattas som viktigare än långsiktigt ansvar. Det handlar om att tillfredsställa väljarna här och nu, särskilt när det gäller ekonomiska frågor som bränslepriser som påverkar många människors vardagsliv.
För att behålla makten kan politiker tvingas kompromissa med klimatmålen. Även om detta är problematiskt, är det ibland nödvändigt för att hantera politiska krav och bibehålla inflytande. Balansen mellan klimathänsyn och andra prioriteringar kan vara utmanande, men måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Ekonomiska intressen påverkar politiska beslut
Vissa företag och industrier som tjänar på fortsatt användning av fossila bränslen kan utöva påtryckningar på politiker för att skydda sina egna intressen. När dessa ekonomiska intressen sammanfaller med politiska mål att stimulera ekonomin, kan det leda till att klimatambitionerna sänks som en prioritet.
Klimatfrågan har blivit politiserad i vissa kretsar. Regeringar kan känna press att agera populistiskt genom att fatta beslut som är populära bland vissa grupper, även om dessa beslut går emot det långsiktiga bästa för hela samhället. Detta kan handla om att spela på oro för höga levnadskostnader, såsom bränslepriser, trots de stora konsekvenserna för klimatet.
Varför accepterar vi som samhälle att sådana beslut fattas, särskilt när det gäller vår framtid och våra barns framtid?
Många människor är inte tillräckligt informerade om de långsiktiga konsekvenserna av klimatförändringarna eller hur dagens politiska beslut påverkar framtiden.
Barn kommer att stå inför allvarliga konsekvenser av klimatkrisen. Om människor inte förstår allvaret i situationen kan de godkänna kortsiktiga politiska lösningar utan att se de långsiktiga effekterna.
Desinformation och klimatförnekelse utgör ett problem. Vissa grupper och individer sprider felaktig information om klimatförändringar, vilket skapar tvivel och minskar stödet för klimatåtgärder. Om människor tror att klimatförändringarna inte är ett akut hot eller att det finns tid att ”vänta och se”, är de mer benägna att acceptera beslut som går emot Parisavtalet.
Många människor är oroliga över de ekonomiska konsekvenserna av klimatåtgärder. Debatten om bränslepriser i Sverige har varit upphetad, och många upplever att klimatpolitiken kan leda till högre levnadskostnader. När människor ställs inför ekonomiska svårigheter tenderar de att prioritera kortsiktiga mål framför långsiktiga klimatåtgärder, vilket gör det lättare för politiker att skjuta klimatansvaret åt sidan.
Dessutom är vårt samhälle djupt beroende av fossila bränslen, då ekonomin och infrastrukturen har byggts upp kring dessa under lång tid. Att bryta detta beroende är en enorm utmaning som kräver modig politik och stora investeringar.
Personer kan känna sig fast i nuvarande system, såsom transporter eller uppvärmning, och ha svårt att föreställa sig hur en förändring skulle kunna ske utan att orsaka dem ekonomisk eller personlig skada. De kan känna sig begränsade av de system de är vana vid och oroliga för vad en omställning skulle innebära för deras vardag och livssituation.
Så här kan vi förändra situationen och uppnå Parisavtalets mål för att skydda vår framtid
Först och främst behöver vi öka kunskapen och utbildningen kring klimatförändringarna och de långsiktiga konsekvenserna av politiska beslut. Kunskap är nyckeln till att människor ska förstå hur deras och deras barns framtid påverkas av dagens åtgärder.
Vidare måste vi engagera oss i politiken och tydligt kräva att politiker tar klimatfrågan på allvar. Vi måste visa att vi förväntar oss att de prioriterar långsiktiga lösningar för klimatet, även om det innebär svåra beslut idag.
Dessutom behöver vi utveckla en rättvis omställning, där de som drabbas hårdast av klimatåtgärder får det stöd de behöver. Det måste finnas lösningar som gör det möjligt för alla att vara en del av en hållbar framtid, utan att någon känner sig lämnad bakom.
Slutligen behöver vi motverka desinformation och klimatförnekelse genom att främja vetenskaplig information och skapa en saklig samhällsdebatt, förankrad i verkligheten snarare än missförstånd eller politisk opportunism.
Att välja att frångå Parisavtalets mål är inte bara kortsiktigt och själviskt, utan även farligt för våra barns framtid.
Vi har ett ansvar gentemot framtida generationer. Som samhälle måste vi vara medvetna, engagerade och kräva långsiktig förändring för att skapa en hållbar framtid där våra barn kan leva på en frisk planet.