Ålder den största riskfaktorn för högt blodtryck. Kärlsystemet kan ha svårt att hänga med i medelåldern. Tyvärr är det många som har högt blodtryck utan att veta om det.
Hjärtkärlsjukdomar står bakom var tredje dödsfall i Sverige. Högt blodtryck är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn. Ändå har en fjärdedel av personer mellan 53 och 78 år högt blodtryck utan att känna till det. Siffran kan vara ännu högre enligt andra undersökningar.
Minst 1,8miljoner svenskar har högt blodtryck. Det är ungefär var fjärde person från 20 år och uppåt, och hälften av dem över 60 år. Tyvärr är det bara hälften av dessa som når behandlingsmålen.
Många är ovetande om sitt höga tryck
Många människor saknar kunskap om högt blodtryck och dess risker. De tror ofta att det bara drabbar äldre personer, men i själva verket är högt blodtryck vanligt från medelåldern och uppåt. Mer information utbildning behövs att öka medvetenheten i befolkningen. Andra länder har haft framgångsrika kampanjer där man uppmuntrat människor att mäta sitt blodtryck regelbundet, något som Sverige ännu inte lyckats lika bra med. Här förlitar man sig istället på att vårdpersonal ska mäta blodtrycket i samband andra besök, en så kallad opportunistisk screening. För att förbygga allvarliga komplikationer krävs ett mer proaktivt arbetssätt för att nå ut med viktig information om denna vanliga men allvarliga hälsorisk.
I andra länder är regelbundna hälsokontroller från 30 års ålder vanliga, där blodtryck, blodsockernivåer och blodfetter mäts. I Sverige har vi valt en annan modell, vilket tyvärr kan ses som en brist. På grund av att vi i Sverige kan missa många fall av förhöjt blodtryck inom vården, som hade mått bättre av att bli behandlade i god tid. Vi behöver öka kunskapen och intresset i befolkningen kring att ta reda på om man har högt blodtryck.
Hypertoni
Hypertoni brukar vanligtvis inte ge tydliga symtom. Vissa kan uppleva lätt huvudvärk eller trötthet, men eftersom det kan ha många orsaker är det få som kopplar det till just högt blodtryck. Kraftig huvudvärk eller andnöd uppstår först vid extremt höga blodtrycksnivåer, vilket är ovanligt. Det enda sättet att ta reda på blodtrycket är att mäta det.
Det finns två uppmätta värden – övertrycket (systoliskt tryck), som visar tryckbelastningen på kärlväggarna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod, samt undertrycket (diastoliskt).
Tryckvariationer i hjärtats kranskärl när hjärtat slappnar av och fylls på med blod.
I yngre år är båda blodtrycksvärdena viktiga, men de stiger i takt med åldern. Från cirka 60 års ålder är det framför allt det systoliska trycket som stiger, på grund av ökad stelhet i de största kärlen nära hjärtat. Därför är det vanligen det systoliska trycket som mäts och behandlas redan från 55 års ålder.
Skillnaden mellan dessa tryckvariationer kallas pulstryck. Ett högre pulstryck belastar kärlen, eftersom kärlväggarna utsätts för skiftande tryck. Pulstrycket tenderar att öka genom livet, eftersom övertrycket stiger medan undertrycket förblir relativt konstant. Eftersom detta beror på stela kärl, indikerar ett högt pulstryck just kärlstelhet. Att sänka det systoliska trycket är nyckeln till att minska pulrycket.
Våra blodkärl allt trängre och stelare ju äldre vi blir. Det kan liknas vid ett stuprör som inte kan utvidga sig för varje nytt vattentillskott, vilket leder till ökat tryck. Kärl som är mjuka och rörliga kan lättare anpassa sig till blodflödet, vilket ger mindre påfrestning på kärlen.
Riskfaktorer med högt blodtryck och vad som förvärrar
Högt blodtryck är den enskilt största riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt. Med åldern kläs kärlen in av blodfetter elasticitet i kärlväggen slits bort, vilket gör dem mer stelare. Därför drabbas i princip alla av högt blodtryck förr eller senare.
Det finns dock faktorer som kan påskynda den här processen och få kärlen att åldras snabbare. Dit hör bland annat fysisk inaktivitet, övervikt, alkoholmissbruk och rökning, som bryter ned elasticitet i kärlen. Även stress, både vardaglig och socioekonomisk, kan bidra till försämringen av kärlhälsan. Högt saltintag kan driva upp blodtrycket då det får njurarna öka vätskevolymen i kärlsystemet, vilket gör att mer vätska måste passera genom stela kärl.
Blodkärlens kapacitet att utöka sig är en nyckelfaktor för att upprätthålla ett sunt blodtryck. När blodkärlen kan vidga sig tillåter det mer vätska att flöda genom dem, vilket bidrar till en smidigare och effektivare cirkulation. Många av de riskfaktorer som påverkar blodtrycket är nära sammankopplade och samspelar med varandra, vilket gör det utmanande att exakt fastställa hur var och en av dem enskilt påverkar blodtrycket.
Hur kan du förbättra ditt blodtryck med kost och livsstilsförändringar?
För att förbättra blodtrycket krävs ibland enkla livsstilsförändringar. I vissa fall kan det vara tillräckligt som behandling. Det handlar om att minska saltintaget, reducera stress, gå ner i vikt, vara fysiskt aktiv, sluta röka, dricka alkohol måttligt och äta mer grönsaker samtidigt som man bör välja omättade fetter som olivolja istället för mättade fetter från kött- och mejeriprodukter.
Enligt riktlinjer från det Europeiska hjärtläkarsällskapet (ESC) kan dessa åtgärder sänka blodtrycket avsevärt. En metaanalys visar att de som går ner cirka fem kilo i vikt samtidigt sänker blodtrycket i genomsnitt med 4,4 respektive 3,6 mmg i över- och undertryck. En annan metaanalys påvisar att de som minskar saltintaget med drygt fyra gram per dag sänker blodtrycket mmg snitt 5,4 och 2,8 mm Hg i över- och undertryck. Svenskar äter i genomsnitt 10 till 12 gram salt per dag, men Livsmedelsverket rekommenderar en maximal saltintag på 6 gram, där den största delen kommer från färdiglagad mat.