Över 2 °C uppvärmning anses vara en kritisk tröskel av forskare. De menar att denna nivå riskerar att leda till irreversibla och allvarliga förändringar i klimatets naturliga balans, vilket skulle få långtgående konsekvenser för både ekosystem och mänskliga samhällen. Detta beror på att många av jordens klimatsystem har känsliga brytpunkter kring denna temperaturökning, enligt vetenskapliga observationer och modeller.
Hur och varför är då 2 °C ett så viktigt värde?
Jordens ekosystem är anpassade till en viss stabilitet i temperatur, nederbörd och årstider. När temperaturen stiger över 2 °C riskerar vi att nå kritiska brytpunkter där ekosystem börjar kollapsa eller förändras drastiskt. Till exempel kan stora delar av världens korallrev försvinna helt vid en uppvärmning över 2 °C, trots att de redan påverkas allvarligt av uppvärmning över 1,5 °C.
Dessutom finns det risk att vi vid 2 °C-uppvärmning utlöser självförstärkande återkopplingsmekanismer som kan driva den globala uppvärmningen ytterligare. Ett exempel på detta är att permafrosten i Arktis börjar smälta och släppa ut stora mängder metangas och koldioxid, som i sin tur förstärker växthuseffekten.
Vid temperaturökningar över 2°C riskerar isarna i Arktis och Antarktis att smälta i allt snabbare takt. Detta skulle kunna leda till flera meters höjning av havsnivån under århundraden, men redan inom de närmaste decennierna väntas påtagliga nivåhöjningar som hotar låglandsområden och tätbefolkade kustregioner. Dessa områden, som inkluderar stora städer som Miami, Shanghai och Dhaka, skulle behöva investera stort i skyddsåtgärder eller hantera omfattande folkomflyttningar undan havsnivåhöjningen.
Den ökande global uppvärmningen skapar en ond spiral där varje grad av temperaturökning leder till ytterligare utsläpp, vilket i sin tur försvårar stabiliseringen av temperaturen.
Atmosfärens cirkulationsmönster
När jordens medeltemperatur stiger över 2°C sker omfattande förändringar i atmosfärens cirkulationsmönster. Detta påverkar jetströmmar, monsunregn och andra vädersystem som många regioner är beroende av för stabil nederbörd och förutsägbart väder. Förändrade jetströmmar kan göra värmeböljor mer långvariga och intensiva, samtidigt som extrema väderhändelser som stormar, översvämningar och torka blir vanligare och svårare att förutsäga. Detta skapar betydande risker för jordbruk, vattenförsörjning och människors levnadsförhållanden.
Amazonregnskogen
Amazonregnskogen är en av världens största naturliga kolsänkor. Tyvärr hotas denna livsviktiga funktion om regnskogen skadas allvarligt. I så fall kan regnskogen istället börja släppa ut koldioxid, vilket skulle få en enorm negativ inverkan på jordens klimatbalans och göra det mycket svårare att stabilisera temperaturökningen. Det är därför avgörande att vi skyddar och bevarar Amazonregnskogen för att den ska fortsätta spela sin viktiga roll i kampen mot klimatförändringarna.