Frekventa regeringsskiften var fjärde år kan få allvarliga konsekvenser för hur ett samhälle styrs, särskilt när det gäller att hantera långsiktiga problem som miljöförstöring, kriminalitet, sjukvård och utbildning. I många moderna demokratier, där mandatperioderna är korta och valen återkommande, skapar detta incitament för politiker att fokusera på kortsiktiga vinster snarare än att ta itu med utmaningar som kräver uthållighet och tålamod.
Det kortsiktiga tänkandet leder till att politiker ofta prioriterar åtgärder som ger snabba och synliga resultat för att imponera på väljarna inför nästa val. Nödvändiga, men långsiktiga, reformer som eventuellt inte ger omedelbara resultat riskerar därmed att ignoreras eller skjutas upp. Denna ”valcykel-mentalitet” hämmar förmågan att hantera de verkligt svåra, men avgörande, frågorna som kräver kontinuitet och uthållighet.
Populism och kortsiktiga politiska lösningar
När ett nytt styre tar över förändras ofta de politiska prioriteringarna. Det som tidigare var viktigt kanske inte längre är lika högt prioriterat, och nya frågor kan istället lyftas fram. Ett regeringsskifte innebär därmed ofta en omställning i den politiska agendan.
De korta mandatperioderna och täta valen leder ofta till att politiker lockar väljare med snabba och enkla lösningar, även om de inte är hållbara på lång sikt. Det blir en tävling om att visa upp symboliska eller tillfälliga förändringar som snabbt får uppmärksamhet i media, utan att de egentliga, underliggande problemen åtgärdas. Politikerna tenderar att dröja med eller undvika beslut som kan påverka ekonomin och jobben negativt under deras mandatperiod. Detta är tyvärr vanligt på kort sikt.
Exempelvis kan ekonomisk populism i form av löften om skattesänkningar eller ökad offentlig konsumtion tilltala väljarna, men kan leda till ökad skuldsättning och minskad investering i viktiga områden som utbildning och infrastruktur. Likaså kan kriminalpolitisk populism med löften om ”hårdare tag” mot brott vara populärt, men om det saknas förebyggande åtgärder och satsningar på rehabilitering kommer de långsiktiga problemen inte att lösas.
Detta kortsiktiga tänkande missgynnar välfärden och riskerar att leda till dess kollaps. De ständiga omstruktureringar och avbrott i långsiktiga reformer inom sektorer som sjukvård, utbildning och social omsorg skapar ineffektivitet och minskar stabiliteten för de anställda, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på de samhällsviktiga tjänsterna.
Detta ser vi tydligt inom miljöpolitiken, där en regering kan satsa på gröna reformer för att nästa regering sedan skrotar dem för att fokusera på kortsiktig tillväxt. Sådana omväxlingar leder till att värdefull tid och resurser går förlorade, som vi exempelvis sett i USA där synen på klimatpolitik skiftar radikalt mellan olika presidenter.
Vård, skola och kriminalitet
Frekventa regeringsskiften skapar politisk instabilitet och brist på kontinuitet i strategierna. Nya regeringar tenderar att riva upp eller omformulera föregående regerings beslut, vilket fördröjer eller tvingas överge långsiktiga projekt
Vårt vårdsystem står inför allvarliga utmaningar – överbelastning, brist på personal och långa väntetider. För att vården ska vara hållbar på lång sikt krävs det betydande investeringar i både personal och infrastruktur.
Liknande utmaningar finns inom vård och skola, där systematiska reformer tar lång tid att genomföra och ge resultat. Den korta tid som varje regering sitter vid makten gör att dessa viktiga områden ständigt reformeras utan att de långsiktiga effekterna hinner infinna sig.
Vad gäller skolan, så skapar ständiga politiska förändringar efter varje val en känsla av osäkerhet och instabilitet för både lärare och elever. Reformförsök som syftar till att förbättra utbildningskvaliteten avbryts ofta innan de kan ge resultat, och de ständiga ändringarna gör det mycket svårt att bygga upp långsiktigt hållbara system.
Kriminalitetsbekämpning är ett komplext område där åtgärder som att förbättra skolor, satsa på förebyggande insatser för unga eller stödja rehabilitering av kriminella tar tid innan man ser resultat. Istället prioriterar regeringar ofta snabbare lösningar som hårdare lagar och fler poliser, trots att dessa inte alltid är lika effektiva på lång sikt.
Ibland tenderar politiker att fokusera mer på kostnadsminskningar än hållbara lösningar. Under trycket att visa snabba ekonomiska resultat kan de vara frestad att spara in på välfärdssektorn genom nedskärningar och privatiseringar. Tyvärr kan sådana kortsiktiga åtgärder leda till en överbelastad och ineffektiv välfärd, där personalen saknar nödvändiga resurser och människor får otillräckligt stöd.
Exempel på detta ser vi inom områden som privatisering av skola, vård och omsorg, där kostnadsminskning på kort sikt kan leda till minskad jämlikhet och sämre kvalitet på tjänsterna. Likaså kan tillfälliga nedskärningar eller effektiviseringar i välfärden spara pengar på kort sikt, men orsaka långsiktiga problem som ökade kostnader för akutvård eller ökad arbetslöshet.
Vi behöver ett politiskt system som prioriterar långsiktiga mål
För att skapa ett politiskt system som prioriterar långsiktiga mål inom miljö, kriminalitet, vård och utbildning, bör man överväga åtgärder som längre mandatperioder eller fleråriga planer.
Att genomföra och följa upp långsiktiga projekt utan oro för nästa val kan uppnås genom införandet av fleråriga nationella planer som alla regeringar måste följa oavsett partitillhörighet. Dessa planer kan omfatta viktiga områden som klimat, kriminalitet och utbildning, och etablera en övergripande riktning som inte ständigt ändras med varje valperiod.
För att skydda viktiga långsiktiga reformer från att raseras vid varje regeringsskifte kan tvärpolitiska överenskommelser i nyckelfrågor som miljö och välfärd vara effektiva. Genom att samla de stora partierna kring grundläggande långsiktiga mål kan man minska risken att dessa överges efter valet.
Att minska inflytandet från kortsiktig populism kan uppnås genom utbildning och ökad medvetenhet bland väljarna om vikten av långsiktigt tänkande. Väljarna behöver bli mer kritiska mot politiker som utlovar snabba lösningar och istället stödja dem som förespråkar hållbara, långsiktiga förändringar.
Oberoende organ behöver avpolitisera miljöförstöring, brottslighet, vård och skola
Inrättandet av oberoende expertorgan för att styra långsiktiga områden som klimatpolitik och ekonomisk strategi kan hjälpa till att avpolitisera dessa frågor. Sådana organ, bestående av experter snarare än politiker, skulle kunna fokusera på långsiktiga målsättningar utan att påverkas av valresultat.
Det nuvarande systemet med regelbundna regeringsskiften och prioritering av kortsiktiga vinster har betydande nackdelar när det gäller att hantera långsiktiga utmaningar som miljöförstöring, brottslighet, vård och utbildning. Ett mer hållbart system skulle kunna byggas genom längre mandatperioder, fleråriga nationella planer, tvärpolitiska överenskommelser och expertbaserade beslut.