Staten har en grundläggande skyldighet att skydda nuvarande och framtida generationers intressen. Detta åtagande har både moraliska, etiska och juridiska/konstitutionella grunder. När regeringen medvetet motarbetar nödvändiga klimatåtgärder för att uppfylla Parisavtalet, som Sverige frivilligt anslutit sig till, bryter de mot sin plikt att värna om medborgarnas välfärd och säkerhet. Med tanke på de allvarliga klimatkonsekvenserna för våra barns framtid, bör möjligheten att rättsligt utmana staten övervägas.
Rättsliga grunder för att stämma staten existerar. Allt fler rättsfall globalt visar att medborgare, organisationer och grupper har framgångsrikt stämt sina regeringar för otillräckliga klimatåtgärder. Domstolar har i många fall funnit att regeringar har en skyldighet att skydda medborgarna från skadliga klimateffekter. I Sverige kan liknande rättsliga grunder rättfärdiga en sådan process.
Regeringen ska skydda kommande generationer
Regeringen har en lagstadgad skyldighet att arbeta för en hållbar utveckling och vidta åtgärder som skyddar miljön för nuvarande och kommande generationer. Om regeringen aktivt motarbetar viktiga klimatåtgärder, som till exempel att sänka reduktionsplikten eller minska Sveriges klimatambitioner, kan detta vara ett brott mot grundlagens miljöbestämmelser.
Sverige har genom Parisavtalet förbundit sig att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader och genomföra nationella åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. Att medvetet motarbeta dessa åtaganden, till exempel genom att sänka reduktionsplikten eller skjuta upp viktiga klimatåtgärder, kan ses som en underlåtenhet att uppfylla dessa internationella förpliktelser. Skulle staten inte leva upp till Parisavtalets mål, skulle detta kunna leda till rättslig prövning då regeringen därmed misslyckas med att skydda sina medborgare.
Sveriges medlemskap i Europakonventionen om mänskliga rättigheter
Dessutom kan Sveriges medlemskap i Europakonventionen om mänskliga rättigheter utgöra ytterligare grund för en rättslig process, då klimatförändringarna hotar rättigheter som rätten till liv, hälsa och egendom.
Genom att skydda medborgarna från de risker som klimatförändringarna medför, uppfyller staten sin skyldighet att respektera och värna om grundläggande medborgerliga rättigheter. Medborgare i andra europeiska länder, som Nederländerna, har framgångsrikt drivit liknande rättsfall. I Urgenda-fallet i Nederländerna slog domstolen fast att staten har en skyldighet att vidta klimatåtgärder för att skydda medborgarnas rättigheter.
Barnens och framtida generationers rättigheter är en särskilt viktig aspekt i klimatdebatten. Klimatförändringarna påverkar redan världen och kommer att förvärras under de kommande årtiondena om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Våra barn och deras barn kommer att bära den största bördan av denna kris.
FN:s barnkonvention, som är svensk lag sedan 2020, kan användas som ett juridiskt argument för att skydda barnens framtida rätt till en hälsosam miljö. Det är avgörande att regeringen lever upp till sina klimatåtaganden för att säkerställa att kommande generationer inte tvingas leva i en värld präglad av klimatkaos och miljöförstöring.
Även om en rättslig process mot staten skulle vara komplex, är det inte omöjligt. Det finns internationella exempel där medborgare har stämt sina regeringar för att de inte agerat tillräckligt snabbt för att minska växthusgasutsläppen. I fallet Urgenda i Nederländerna fastslog domstolen att regeringen hade en skyldighet att skydda sina medborgare från farorna som klimatförändringarna medför.
När regeringen inte uppfyller sina juridiska och moraliska skyldigheter
Miljöorganisationer, medborgargrupper och till och med enskilda personer kan överväga att stämma staten för att den inte agerar tillräckligt kraftfullt mot klimatförändringarna. Sverige har tydliga klimatmål i sin klimatlag och har skrivit under Parisavtalet, vilket skulle kunna utgöra grunden för en sådan rättslig talan – att regeringen inte uppfyller sina juridiska och moraliska skyldigheter.
Varför väljer då regeringen att dämpa klimatambitionerna?
Beslutet kan förklaras av en kombination av politiska, ekonomiska och sociala faktorer:
Kortsiktiga politiska vinster är ofta prioriterade. Politiker vill vinna väljares stöd för att behålla makten. Åtgärder som har omedelbar ekonomisk påverkan, som att sänka bränslepriser eller skydda jobb inom fossila bränslen, kan då bli mer angelägna än långsiktiga klimatmål som kan tyckas mer abstrakta.
Dessutom har fossila bränsleindustrier och andra stora aktörer starka ekonomiska intressen i att bromsa klimatåtgärder. Deras lobbyism kan påverka regeringen att prioritera ekonomiska över miljömässiga hänsyn.
Även sociala faktorer spelar in. Klimatpolitik som påverkar människors vardagsliv, som höjda bränslepriser eller nya regler för transporter, kan vara politiskt känsliga och impopulära.
Det skapar ett scenario där vissa väljare, särskilt de som bor på landsbygden eller har lägre inkomster, kan reagera negativt på förändringar i klimatpolitiken. I ett sådant läge kan regeringar välja att dämpa eller backa ifrån sina klimatmål för att undvika att tappa väljare.
Men varför accepterar vi detta kompromissande?
Rädsla för ekonomiska konsekvenser är en vanlig ursäkt, men vi måste se längre än kortsiktiga effekter. Regeringen kan känna sig osäker på hur snabba klimatåtgärder kan påverka jobb och tillväxt, trots de uppenbara långsiktiga fördelarna.
En del beror på okunskap. Många förstår inte fullt ut hur allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna kan bli, särskilt om de ännu inte drabbats direkt. Det är lättare att fokusera på lägre bränslepriser och andra kortsiktiga vinster. Dessutom sprids det mycket desinformation och förnekelse kring klimatkrisen.
Om människor inte inser dess verkliga omfattning, eller tror att vetenskapen överdriver, så accepterar de lägre klimatambitioner från regeringen. En djuprotat social norm gör också att vi ofta prioriterar vår vardagliga överlevnad och ekonomi framför miljöfrågor på lång sikt. Vi måste bryta oss ur det tankesättet och inse att vi alla står inför en akut global utmaning.