Greta Thunberg och över 600 andra unga klimataktivister i Sverige har lämnat in en stämningsansökan mot den svenska staten. Deras mål, känt som Auroramålet, hävdar att den svenska regeringen bryter mot de mänskliga rättigheterna genom att inte vidta tillräckliga åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och därmed skydda sina medborgares liv, hälsa och välfärd.
Detta rättsliga initiativ bygger på liknande fall i andra länder där regeringar har stämts för att inte agera i enlighet med sina klimatåtaganden. Klimataktivisterna argumenterar att den svenska regeringens brist på effektiva klimatåtgärder utgör ett brott mot deras rättigheter enligt den svenska grundlagen och internationella avtal som Sverige är bundet av, såsom Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Denna rättsliga aktion från Greta Thunberg och Aurora-gruppen är ett viktigt steg i kampen för klimatet, där unga människor utmanar staten att göra mer för att begränsa klimatförändringarna.
De kommande generationerna kommer att bära de tyngsta konsekvenserna av klimatförändringarna, och därför har regeringen en skyldighet att skydda dem.
Gruppens argument vilar på vetenskaplig forskning som visar att de nuvarande klimatåtgärderna inte räcker för att nå Paris-avtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. De anser att Sveriges regeringsinsatser är otillräckliga och strider mot vad klimatforskningen kräver.
Vidare menar gruppen att staten har både en laglig och moralisk plikt att skydda medborgarna, särskilt de mest utsatta, från klimatförändringarnas effekter. De menar att regeringens passivitet eller otillräckliga åtgärder utgör ett svek mot denna plikt.
Sedan stämningen lämnades in till Stockholms tingsrätt i november 2022 har målet fått stor medial uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt. Under 2023 har förberedelserna för rättegången pågått, där staten har fått möjlighet att formulera sitt svar och försvara sina klimatåtgärder. Förberedande förhandlingar har också ägt rum, där båda parter har presenterat sina argument.
Det tar ofta lång tid att hantera stora och principiella rättsfall, särskilt när både staten och parterna behöver presentera omfattande bevisning och juridiska argument.
Globala perspektiv och inspiration
Målet är inspirerat av liknande framgångsrika rättstvister runt om i världen, som det uppmärksammade Urgenda-fallet i Nederländerna. Där lyckades medborgarorganisationen Urgenda vinna en rättslig process mot staten och få dem att skärpa sina klimatåtgärder. Aurora-gruppen hoppas på ett liknande avgörande i Sverige.
Var befinner sig målet nu?
Processen har ännu inte nått sitt slutliga avgörande. Ärendet är fortfarande under rättslig prövning och har ännu inte avgjorts av Stockholms tingsrätt. Det är ett komplext fall där aktivisterna anklagar den svenska regeringen för att bryta mot de mänskliga rättigheterna genom att inte genomföra tillräckliga klimatåtgärder.
Även om en fullständig rättegång ännu inte ägt rum, pågår förberedelser och inlämning av bevis från båda sidor. Den svenska staten försvarar sina klimatåtgärder genom att hänvisa till landets klimatlag och övergripande klimatpolitiska ramverk, som syftar till att uppnå nettonollutsläpp senast år 2045.
Möjliga utfall
Det finns flera tänkbara scenarion för hur målet kan utfalla, även om det är svårt att förutsäga exakt hur domstolen kommer att döma.
Om domstolen anser att staten inte gör tillräckligt för att skydda sina medborgare från klimatförändringarna, skulle det kunna leda till en fällande dom. I så fall kan staten tvingas skärpa sina klimatåtgärder och sätta upp mer ambitiösa utsläppsmål. Detta skulle då likna det framgångsrika Urgenda-fallet i Nederländerna och betraktas som en seger för klimaträttvisa och de yngre generationerna.
Regeringen kan hävda att deras nuvarande klimatåtgärder, som klimatlagen och de långsiktiga målen, redan är tillräckliga för att hantera klimatutmaningarna. Om domstolen delar den uppfattningen kan målet avslås. Domstolen kan också anse att klimatpolitiken är en fråga för den politiska processen snarare än rättsliga åtgärder, och att den bör avgöras av regering och riksdag.
Ett annat möjligt utfall är att processen leder till förhandlingar mellan staten och aktivisterna, där regeringen går med på att skärpa sina klimatåtgärder utan en fällande dom. Detta skulle kunna innebära en kompromiss där regeringen tvingas anta starkare klimatmål som svar på det offentliga trycket.
Om Greta Thunberg och Aurora-gruppen vinner målet kan det få betydande fördelar för den svenska klimatpolitiken. En fällande dom skulle kunna tvinga regeringen att tidigarelägga målet för nettonollutsläpp eller vidta mer aggressiva åtgärder för att minska utsläppen inom en kortare tidsram. En seger skulle också sätta press på politiska ledare och industrin att påskynda omställningen till en hållbar miljöpolitik.
Om gruppen vinner detta rättsfall, kan det skapa ett viktigt prejudikat i Sverige som kan påverka kommande rättsmål rörande klimatet. Det skulle kunna visa att staten kan ställas till svars i domstol för sina klimatpolitiska beslut. Detta skulle kunna inspirera liknande rättsprocesser i andra länder och hjälpa till att driva fram klimatåtgärder världen över.
Greta Thunbergs rättsliga talan mot den svenska staten är en kraftfull påminnelse om de juridiska aspekterna av klimatkrisen. Genom att pressa regeringen att agera snabbare och mer ambitiöst i klimatfrågan representerar detta mål en avgörande vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Oavsett utfallet har målet lyckats lyfta klimatfrågan högre upp på den politiska dagordningen och inspirerat till fortsatt kamp för klimaträttvisa, inte bara i Sverige utan även globalt.